Gruppanalys - en kunskapssökande praxis

Gruppanalys kan beskrivas som en kunskapssökande praxis med grupper som utgångspunkt. Det är i mötet med andra, i alla våra grupper, som vår verklighetsuppfattning skapas, bestäms och förändras. Gruppanalysen har sina rötter i flera olika discipliner, till exempel psykoanalytisk teori, sociologi, informations- och kommunikationsteori, kulturantropologi. Gruppanalysen ser individen mot bakgrunden av delaktighet i ett samhälle och i ett historiskt sammanhang.

Grundaren av denna kunskapstradition, S.H.Foulkes (1898-1976), menade att människans grundläggande drivkraft är behovet av tillhörighet, av medlemskap i en grupp. Foulkes bildade 1952 Group Analytic Society i London, tillsammans med sociologen Norbert Elias, biologen Jane Abercrombie (perceptionspsykologi), psykoanalytikern James Home (hermeneutik) , Robin Skynner (familjeterapi), Patrick de Maré (storgruppsdynamik) samt ytterligare ett antal personer som representerade skiftande teoretiska perspektiv på människa, grupp och samhälle. Ett växande antal gruppanalytiska institut i Europa - Sverige, Danmark, Tyskland, Norge, Italien, Grekland och Spanien - förvaltar idag tillsammans med Institute of Group Analysis (London) denna tradition.

Gruppanalysens idag vanligaste tillämpningsområde är gruppanalytisk psykoterapi i små och medelstora grupper. Den vänder sig till människor som på olika sätt och i olika grad upplever konflikter och problem i sin tillvaro med andra - i arbetslivet eller privat. Den vänder sig därutöver till dem som av andra skäl intresserar sig för att söka djupare kunskaper och insikter om människor i samverkan. Gruppanalysens praktik kan därför med fördel användas som kunskapsområden för människor i människovårdande utbildningar (diakoner, läkare, psykologer, psykoterapeuter, sjuksköterskor, socionomer med flera)."

Många människor beskriver att de har svårt att "vara sig själva" och att "komma till sin rätt" i grupp - i familj och arbetsgrupper. För dem kan gruppanalys vara, som Foulkes kallade det, en "ego training in the group".

Ett annat gruppanalytiskt tillämpningsområde är företag och organisationer som uppfattar att det finns samarbetsproblem; inom och mellan olika enheter och grupperingar och till organisationen som helhet. Ett gruppanalytiskt arbetssätt kan i dessa fall hjälpa till att förstå och förändra föreställningar och kommunikationsmönster - medvetna och omedvetna - som hindrar utvecklingen av en bättre samarbetskultur.

Gruppanalytiska Institutet arrangerar varje år en tredagars introduktionskurs i gruppanalys. Institutet anordnar också fortlöpande seminarier som fördjupar sig inom olika områden där gruppanalytisk teori och erfarenhet och ett gruppanalytiskt perspektiv kan vara intressant.